Tag Archives: veikkausliiga

Veikkausliiga är här!

Igår drog Veikkausliiga igång igen i Finland. Äntligen är den långa försäsongen över och det är dags att sparka boll igen. På grund av det finländska klimatet körde säsongen igång för FF Jaros del på deras reservplan Västraplan eftersom gräset på Centralplan inte håller för spel ännu. Matchen blev en mycket våt tillställning med regn och åska (!). Vem skulle nu ha kunnat tro att nuvarnade plastgräset på Västraplan en gång i tiden kallades för “Sahara” och var en mycket torr och sandig spelplan där det dammade rejält. Bland annat JBK har spelat många matcher i dammet på Västraplan. Västraplan är också deras nuvarande hemmaplan.

Matchen mellan FF Jaro och IFK Mariehamn, mellan Alte Kameraden och IFK marsch, slöt relativt rättvist 1-1. Alltid lika trevligt att få höra Stormwings Jeppis Dynamite. Hoppas vi får höra den många gånger på Centralplan i sommar.

Ifjol när Veikkausliiga-säsongen rullade igång med matchen FF Jaro – FC Inter bloggade jag om det på finska för Finska idrottsmuséets räkning. Då trodde jag att FC Inter skulle ta medalj. Efter årets debut vågar jag iallfall påstå att Jaro hålls kvar i ligan och att IFK Mariehamn inte tar medalj.

Advertisements

7 x Jeppis Dynamite

Idag var en mycket speciell match på Centralplan. Sällan, sällan får man höra Stormwings Jaro-hylling spelas hela sju gånger under en match. Okej, den spelades åtta gånger, eftersom den även spelades efteråt när vinsten var ett faktum.

Sju spelningar betyder alltså sju hemmamål. Bortalaget gjorde också ett men precis som i de flesta sporter får bortalaget ingen musikalisk representation. Om man ser målsituationen ur en akusisk kommunikation-synvinkel är publikens jubel och efterföljande Jeppis Dynamite en signal för mål, även för de som inte sitter på läktaren och ser själva matchen. Även i andra kontexter representerar Jeppis Dynamite mål för Jaro. Det kräver dock att man har den inomkulturella kompetensen som krävs för att själv kunna skapa denna koppling mellan låten och Jaro-mål. Tystnad ackompanjerar mål för bortalaget. Ur bortalagsperspektiv är det mycket tillfreställande att uppleva en “tystad” hemmapublik. Ur hemmasynvinkel är tystnad representativt, ja t.o.m. en signal (trots att den inte är en avsiktligt konstruerad signal) och uttryck för dålig stämning, oftast resulterat av spelmässiga motgångar.

Trots att bortalaget vanligtvis inte får någon mållåt, det skulle garanterat irritera hemmapubliken, har bortalaget givetvis precis som hemmalaget rätt att ha egna supportrar på plats. FC Lahtis supportar är tyvärr ökända (eller “ölkända”) för deras dåliga uppträdande. Jag rekommenderar Antti Pärnänens reportage “Kaunis peli” i Veikkaaja (41/2012) där klackens mörka sida tydligt kommer fram.  Idag förbättrade de inte direkt sitt rykte då några enligt uppgift lär ska ha varit för berusade att få tillträde medan resten hängde upp sin flagga på staketet till Centralplanens “bar” och bänkade sig för att “heja” från ölserveringen. I mitt tycke är det ännu ett lågvattenmärke för Lahtis hejarklackskultur. Vid ställningen 6-0 (ca 60 minuter) noterade jag att flaggan var borta och att största delen hade avlägsnat sig. Några få var kvar vid matchen slut och fick spridda applåder från bortalaget för att de besvärat sig att köra till Jakobstad för att dricka öl för 5€ á 0,33l.

Alla målen av vilka Jonke gjorde hela fyra stycken kan ses här: