Tag Archives: veikkausliiga

Banzai

Banzai Banzai Hei Hei Hei
KuPSi säikähdä ketään ei
Banzai Banzai Hei Hei Hei
KuPS kun pinnat kotiin vei

Fritt översatt:

Banzai Banzai Hei Hei Hei
KuPS är inte rädda för någon
Banzai Banzai Hei Hei Hei
KuPS hemförde poängen

Så går refrängen till fotbollsföreningen Kuopion Palloseurats legendariska låt Banzai (1975). Låten lär sjungs och spelas på repeat i Kuopio nu i och med att herrlaget idag vann sitt första finska mästerskap på 43 år. Grattis KuPS!

Året innan KuPS vann sitt senaste guld (1976)  spelade man in låten Banzai vilket ledde till att begreppet “banzai” idag är lika känt i Finland och sammankopplat med KuPS som ”YNWA” är med fotbollslaget Liverpool FC. Egentligen är ju “banzai” – enkelt förklarat – ett japanskt hurrarop. Jag kan inte hela historien bakom hur Banzai kom att bli KuPS stridsrop men det torde har sitt ursprung i ett kompisgängs hälsningsfras och är antagligen äldre än själva inspelningen. Den här tiden var också något av en guldålder får Kuopiofotbollen.

Låten är komponerad av Antti Hyvärinen och har text av Jukka Virtanen. Mångsysslaren Virtanen anses vara den som har haft störst betydelse för att “stridsropet” banzai har förevigats och idag är en levande del av Kuopios fotbollshistoria. Själv gick han ur tiden i september i år.

Banzai sjöngs in av finska schlagersångaren Kai Hyttinen till ackompanjemang av Antti Hyvärinens orkester. Hyttinens antagligen största hit är ju Dirlanda (1970). Den spelas bl.a. när VPS gör mål hemma i Vasa, när HC TPS har vunnit en ishockeymatch i Åbo och den är en ”klassikerlåt” på Vimpelin Vetos bobollsmatcher på Saarikenttä i Vimpeli. Vad jag vet har Hyttinen inte någon speciell koppling till Kuopio, tvärtom har han även lånat sin röst åt Tavastehuslaget HPK då han sjöng in deras ishockeylåt Se on siellä (1974). Alltså året innan Banzai. Den låten nöttes till led och lust när HPK mycket överraskande vann finska ishockeyligan för herrar våren 2019.

På B-sidan av Banzai-singeln som gavs ut år 1975 finns också Pelurits låt Elä laakase – naatitaan (”Skjut inte ännu – vi ska njuta”, fritt översatt) även den skriven av Hyvärinen/Virtanen och inspelad med samma orkester. Den dialektala titeln anspelar på ett lokalt uttryck som härstammar från Kuopiofotbollens vid den tiden karaktäristiskt snabba passningsspel:  ”Naatitaan ee laakasta” (“Njuta, inte skjuta”, fritt översatt). ”Naatitaan, naatitaan” lever kvar inom idrotts- och populärkulturen än idag.

 

Banzai är en av de allra tidigaste inspelade fotbollslåtarna i Finland. Det var inte många som kunde frambringa resurser att spela in låtar på 1960- och 70-talet. Från samma tider kan nämnas:

  • 1966: HJK:n futistrio – Näin maaleja tehdään, B-sidan: Jenkkasikermä (”jenkkamedley”).
  • 1969: KPV humppa foxsi, B-sidan: Pallo-veikkomarssi (instrumental).
  • 1973: HJK:n edustusjoukkue – Taas kansa täyttää, B-sidan: HJK:n futiskvartetti – Pitkäpotku –kaikki perään.
  • 1976: Seitsemän seinähullua veljestä – NytTeps!! (”Tepsi tekee kohta maalin). På A-sidan finns fotbollsversionen på B-sidan ishockeyversionen.

Banzai har även spelats in på nytt av Mikko Alatalo (1986) och Rockama (2015).

 

En kampsång eller föreningssång skrivs för att stärka sammanhållningen. Det handlar uttryckligen om att verbalisera ”vem vi är” och ”varifrån vi kommer” och genom dessa betydelser även skapa avståndstaganden till andra föreningar och gemenskaper. Identiteter är, när de väl är verbaliserade eller på något annat sätt möjliga att kommunicera, även möjliga att leva ut, också i musikalisk form. Som musikstycken bidrar de till att konstruera laget, gemenskapen och dess identitet (se Ahlsved 2017, 24-29). Idag lever begreppet “banzai” sitt eget liv inom supporterkulturen, inte minst på sociala medier och som en hälsningsfras som sammansvetsar gemenskapens medlemmar.

Banzais lokala KuPS-betydelser genomsyrar hela låten. Redan i första frasen nämns också lagets namn och dess karaktäristiska gula tröjor (”keltapaidat”). Vidare antyds även att laget har ett smånätt passningsspel (”pikkunätti kulkee”). En föreningssång är också en form av historieskrivning, men av de spelare som namedroppas (”Muistaa jotkut menneen polven Hyväristä, Hiltus Hilimaa ja Aalista”) kan jag enbart på rak arm identifiera KuPS-legenden Tuomo Hyvärinen. Men savolaxarna kan säker sin historia.  Om inte så erbjuder en sång som denna en möjlighet att läras sig den: genom inspelningar standardiseras utvalde identitetsmarkörer vilka är viktiga för att historien och narrativet om “oss” ska kunna bli till.

Det ska bli intressant att se hurudana sånger det kommer att skriva om mästarna från 2019. Hovimuusikko Ilkka har redan en låt på gång…

 

__

Banzai

Text: Jukka Virtanen
Musik: Antti Hyvärinen
Sång: Kai Hyttinen

KuPSin matsi alkaa, keltapaidat hyökkää
vankka voitontahto rinnoissaan
pallo haltuun vaan ja pikkunätti kulkee
KuPSin katsomo on innoissaan

Banzai Banzai Hei Hei Hei
KuPSi säikähdä ketään ei
Banzai Banzai Hei Hei Hei
KuPS kun pinnat kotiin vei

Muistaa jotkut menneen polven Hyväristä,
Hiltus Hilimaa ja Aalista
yhtä hyvin yhä KuPSi potkii
hankkii taaskin suurta maalisaalista

Banzai Banzai Hei Hei Hei
KuPSi säikähdä ketään ei
Banzai Banzai Hei Hei Hei
KuPS kun pinnat kotiin vei

Lentää laita sekä yskii moottori
ja potkii puolustaja tontillaan
pyörtyy valmentaja, sylkee sentteri
ja taas on vastustaja kontillaan

Banzai Banzai Hei Hei Hei
KuPSi säikähdä ketään ei
Banzai Banzai Hei Hei Hei

KuPSi maaleja…
KuPSi maaleja…
KuPSi maaleja…

Vottoon taas!

 

 

 

Veikkausliiga är här!

Igår drog Veikkausliiga igång igen i Finland. Äntligen är den långa försäsongen över och det är dags att sparka boll igen. På grund av det finländska klimatet körde säsongen igång för FF Jaros del på deras reservplan Västraplan eftersom gräset på Centralplan inte håller för spel ännu. Matchen blev en mycket våt tillställning med regn och åska (!). Vem skulle nu ha kunnat tro att nuvarnade plastgräset på Västraplan en gång i tiden kallades för “Sahara” och var en mycket torr och sandig spelplan där det dammade rejält. Bland annat JBK har spelat många matcher i dammet på Västraplan. Västraplan är också deras nuvarande hemmaplan.

Matchen mellan FF Jaro och IFK Mariehamn, mellan Alte Kameraden och IFK marsch, slöt relativt rättvist 1-1. Alltid lika trevligt att få höra Stormwings Jeppis Dynamite. Hoppas vi får höra den många gånger på Centralplan i sommar.

Ifjol när Veikkausliiga-säsongen rullade igång med matchen FF Jaro – FC Inter bloggade jag om det på finska för Finska idrottsmuséets räkning. Då trodde jag att FC Inter skulle ta medalj. Efter årets debut vågar jag iallfall påstå att Jaro hålls kvar i ligan och att IFK Mariehamn inte tar medalj.

7 x Jeppis Dynamite

Idag var en mycket speciell match på Centralplan. Sällan, sällan får man höra Stormwings Jaro-hylling spelas hela sju gånger under en match. Okej, den spelades åtta gånger, eftersom den även spelades efteråt när vinsten var ett faktum.

Sju spelningar betyder alltså sju hemmamål. Bortalaget gjorde också ett men precis som i de flesta sporter får bortalaget ingen musikalisk representation. Om man ser målsituationen ur en akusisk kommunikation-synvinkel är publikens jubel och efterföljande Jeppis Dynamite en signal för mål, även för de som inte sitter på läktaren och ser själva matchen. Även i andra kontexter representerar Jeppis Dynamite mål för Jaro. Det kräver dock att man har den inomkulturella kompetensen som krävs för att själv kunna skapa denna koppling mellan låten och Jaro-mål. Tystnad ackompanjerar mål för bortalaget. Ur bortalagsperspektiv är det mycket tillfreställande att uppleva en “tystad” hemmapublik. Ur hemmasynvinkel är tystnad representativt, ja t.o.m. en signal (trots att den inte är en avsiktligt konstruerad signal) och uttryck för dålig stämning, oftast resulterat av spelmässiga motgångar.

Trots att bortalaget vanligtvis inte får någon mållåt, det skulle garanterat irritera hemmapubliken, har bortalaget givetvis precis som hemmalaget rätt att ha egna supportrar på plats. FC Lahtis supportar är tyvärr ökända (eller “ölkända”) för deras dåliga uppträdande. Jag rekommenderar Antti Pärnänens reportage “Kaunis peli” i Veikkaaja (41/2012) där klackens mörka sida tydligt kommer fram.  Idag förbättrade de inte direkt sitt rykte då några enligt uppgift lär ska ha varit för berusade att få tillträde medan resten hängde upp sin flagga på staketet till Centralplanens “bar” och bänkade sig för att “heja” från ölserveringen. I mitt tycke är det ännu ett lågvattenmärke för Lahtis hejarklackskultur. Vid ställningen 6-0 (ca 60 minuter) noterade jag att flaggan var borta och att största delen hade avlägsnat sig. Några få var kvar vid matchen slut och fick spridda applåder från bortalaget för att de besvärat sig att köra till Jakobstad för att dricka öl för 5€ á 0,33l.

Alla målen av vilka Jonke gjorde hela fyra stycken kan ses här: