Många har frågat – och gjort det många gånger – vad det är som är så intressant med boboll. Varför åker du dit och dit, du ska ju se på fotboll. Typ. Well, det finns många orsaker varför jag tycker boboll är intressant. De flesta av dem har nog att göra med att det faktiskt är vår nationalsport och spelet drar stora publikmängder till arenor mitt i skogen, om man överdrivar lite grann angående arenornas placering. När den värsta chocken hade lagt sig för mig (jag chockades av framförallt hur intressant spelet är men också hur mycket folk som kollar på boboll på plats) insåg jag inte bara hur mycket finsk musik det spelas men också vilket otroligt skrikande det är på boboll. Åtminstone i Vimpeli, men på ett bra sätt.
Det som verkligen väckte mitt intresse var hur publiken när en motståndare ska slå skapar en enorm ljudmassa med vilken man inte bara försöker störa slagmannen men också försöker förhindra kommunikationen med bortalagets spelare som finns ute på fältet. Detta är ett ljudexempel jag ska hänvisa till i en artikel och jag har också spelat upp det på några föredrag. Här är det dessutom fråga om en rätt ofarlig situation. Motståndaren gör sig beredd att slå och genast reagerar publiken. Här är det två olika slagmän som slår. Lyssna själva.
Eftersom jag är intresserad av hur man använder musik i sportsammanhang blir detta fenomen ännu mera fascinerande när vissa lag väljer att göra så här:
Koskenkorvan Urheilijat – Pattijoen Urhelijat (Älä tyri nyt).wav
Alltså istället för att lämna rum för publikens deltagande gör man humor av situationen genom att spela Jukka Poikas hit “Älä tyri nyt, älä lyö yli nyt”. Man får spela musik ända tills klockaren kastar bollen uppåt. Sålänge klockaren kastar den horisontalt till t.ex. första boet för att taktikera och få rörelse ute på fältet får man alltså spela musik. Men genast bollen lämnar handsken och kastas uppåt måste man stänga av musiken. Hur kul Älä tyri nyt är efter den tjugonde gången kan man ju ifrågasätta. Men det intressantaste med exemplet är att publiken här är mycket mera passiv än i Vimpeli-exemplet. Det betyder inte att jag föredrar det ena eller det andra, det betyder bara att det finns olika kulturer och att detta givetvis måste utforskas. Koskenkorva spelar också musik när hemmalaget spelar “inne” men då givetvis av helt andra orsaker. Jag har så sent som idag fått mycket intressant information av en ny informant. Artikeln om musikens funktioner kommer att bli så bra! Bara jag skulle ha tid att skriva på den. Redigerar fortfarande en annan artikel.
PS. Vi finlandssvenskar brukar ofta stereotypiskt tycka att finnar skriker och skrävlar mycket. Jag vet att det är en elak fördom men undrar hur mycket av det som har med boboll att göra. Allt för få finlandssvenskar har upplevt boboll live men via TV (Urheiluruutu) kan man inte ha missat spelarnas hojtande. Tror att jag överlåter det åt någon annan att forska i.
Musik, sport & allt där emellan 