Forskning

Sammandrag av forskningsplan för doktorsexamen vid Åbo Akademi, ämnet musikvetenskap
(scroll down for link to english abstract)

Musik och sport: ljudmiljö, identitet, kontext och funktion

Syftet med min forskning är att studera musiken i vår vardag genom att fokusera på musik i sportsammanhang. Detta är ett förbisett forskningsområde men också ett exempel på ett ökat intresse för ”allestädes närvarande musik” (Kassabian 2013) med vilket man syftar på den musik som omgärdar oss i vår vardag trots att vi kanske inte fäster uppmärksamhet vid den. Musik förekommer i de flesta sportevenemang ändå är det ett praktiskt taget outforskat ämnesområde.

I min avhandling fokuserar jag framför allt på hur inspelad musik används i samband med sportevenemang, framförallt hur musiken väljs ut och används för att forma evenemangets ljudlandskap och dramaturgi samt dess funktion som identitetskonstruktör. Mitt mål är att studera kombinationen av musik och sport genom fyra olika och kompletterande artiklar.

Den första artikeln har publicerats i Finska musiketnologiska föreningens årsbok år 2013. I artikeln studerar jag strukturerarna i tre sporters ljudlandskap genom att använda centrala ljudlandskapsteorier av R. Murray Schafer (1977) och Barry Truax (1984). Det empiriska materialet är hämtat från boboll, ishockey och fotboll.

Den andra artikeln, publicerad i Musiikki 1-2/2014, fokuserar på ishockeymusikens funktioner. I artikel studerar jag, med bl.a. teori av Ola Stockfelt (1994), hur man under ishockeymatcher förändrar ljudlandskapet med musik så att det motsvar förväntningarna på hur ett ishockeyevenemang ska klinga. Materialet för artikeln är resultatet av fältarbete i samband med ishockeyföreningarna HIFK, Jokerit och TPS ligamatcher.

I den tredje artikeln som bär arbetsnamnet The cultural practice of localizing mediated sports music studerar jag utgående från bl.a. teorier av Lundberg et al. (2003) de medialiseringsprocesser som ligger till grund för hur medierad musik lokaliseras, dvs. tillskrivs nya meningar i en lokal kontext. Materialet som artikeln bygger på kommer från flera sportsammanhang och bland annat med unikt marschmusikmaterial insamlat för SLS/Finlands svenska folkmusikinstitut 2015 belyses hur äldre militärmarscher har tillskrivits nya betydelser inom den österbottniska fotbollskulturen.

Den fjärde och sista artikeln har ett nationellt perspektiv. Här studerar jag den musikkultur som finns i anslutning till det finska ishockeylandslaget för herrar (”Lejonen”) och ser landslaget som en representant för en föreställd gemenskap (Anderson 1992). Utgångspunkten är att i samband med ishockey-VM möjliggörs vardagliga musikaliska manifestationer av nationen. Den nya musik som produceras inför VM ser jag samtidigt som en förlängning av den banala nationalism som enligt Michael Billig (1995) bidrar till att göra nationen närvarande i vardagen. Artikeln baserar sig delvis på materialet som samlades in för forskningsprojektet Kiekkokansa (Heiskanen & Salmi 2015).

 

Suomenkielinen tiivistelämä:

Väitöskirjassani tutkin musiikin käyttöä ja merkitystä urheilutapahtumien osana, erityisesti äänimaiseman, dramaturgian ja identiteetin luojana. Tutkimusalue on jäänyt vailla huomiota Suomessa ja ulkomailla vaikka urheilun äänimaisema on merkittävä tekijä urheilu- ja viihdeteollisuudessa. Suurin osa humanistisesta tutkimuksesta urheilun alueella on sivuttanut sosiologisia kysymyksiä (esim. Anttila & Ruonavaara 2001) tai huutosakkien toimintaan (Back 2003, Tuovinen 2007, Kytö 2011). Urheilun yhteydessä esiintyvä musiikki on myös tutkimuksellisesti mielenkiintoinen esimerkki n.k. ”kaikkialla läsnä olevasta musiikista” (Kassabian 2013).

Tutkimuksessani pohdin erityisesti äänitteiden ja urheilun käyttöyhteyksiä neljässä toisiaan täydentävässä artikkelissa. Metodologisesti tutkimus edustaa kulttuurista musiikintutkimusta ja empiiriläheistä etnomusikologia.

Ensimmäisessä artikkelissa tutkin kolmen eri urheilulajin äänimaisemia käyttämällä keskeisiä äänimaisemateorioita. Toisessa artikkelissa tutkin musiikin funktioita, erityisesti millä tavalla musiikin avulla pyritään muokkaamaan äänimaisemaa siten että se vastaa jääkiekkotapahtumiin liittyviin odotuksiin. Väitöskirjan kaksi ensimmästä artikkelia ovat jo julkaistuja.

Kolmannessa artikkelissa, tutkin miten medioitu, eli nauhoitettu musiikki lokalisoidaan erilaisissa urheilukonteksteissa ja miten paikallisuutta tuotetaan musiikin avulla. Viimeisessä artikkelissa pohdin Suomea kuvitteellisena yhteisönä (Anderson 1992) ja tutkin kansallisuutta Suomen miesten jääkiekkomaajoukkueeseen liittyvän musiikin kautta.

Väitöskirja on ensimmäinen urheilun ja musiikin suhdetta tutkiva väitöskirja Suomesta ja alan pioneerityötä. Tutkimus vastaa hyvällä tavalla musiikin ja kultuuriin tutkimuksen nykyhaasteisiin ja yhdistää monien tieteenalojen (äänimaisematutkimus, kulttuurintutkimus, musiikkitiede) metodeja kartoittaessaan musiikin
keskeistä roolia medioituneessa urheilukulttuurissa.

__

Ett äldre svenskt sammandrag på ÅA/musikvetenskapens webbsidor

English Abstract can be found HERE

You can find my stuff on Academia.edu

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s