Category Archives: Publikationer

Ny publikation: Musikaliska perspektiv på cykelföreningars offentliga aktiviteter under stålhästens decennium: Sportifiering, nöjesformer och könsnormer

Alldeles nyligen har det maffiga verket “Sivuutetut soinnit: Näkökulmia musiikin historian tutkimukseen Suomessa” publicerats fritt på nätet av Turun historiallinen yhdistys. ”Förbisedda klanger” (min översättning) är en antologi med en mångsidig uppsättning forskningsansatser där musikhistorien granskas tvärvetenskapligt och ur ett samhälleligt och aktörsorienterat perspektiv. Fokus ligger på forskningsobjekt som hamnat i marginalen av musikhistorieskrivningen.

I den ingår min svenska text om tre finländska cykelföreningars musikaliska aktiviteter på 1890-talet, en tidpunkt som ofta kallas stålhästens decennium. Självklart hade föreningar som ville sprida intresset för hjulsport egna musikstycken och man gjorde även uppvisningar, bl.a. velocipedkadriljer till musik. I dessa uppvisningar medverkande även kvinnor.

Cykeltävlingarna på (trav)banorna var även rikligt musiksatta, annars hade det blivit ganska långtråkigt att titta på de hårt trampande männen. De tävlade nämligen oftast mot klockan för travbanorna vara för smala för actionspäckade tävlingar man-mot-man.

Även den här artikelns process är en riktig långkörare. Första gången jag höll föredrag om ”cykelmusik” var våren 2021. Då deltog jag i det årliga musikvetenskapliga symposiet på distans (covidrestriktioner!) från Killingholmen i Jakobstad. Året därpå höll jag föredrag på distans från Ön i Umeå på finska historieforskningsdagarna i Tammerfors. Utgående från sessionerna i Tammerfors kom Kaarina Kilpiö och Saijaleena Rantanen på den briljanta idén att göra en bok. The rest is history, som vi pa säg.

Tack till alla redaktörer, medförfattare och kolleger (i bl.a. Suoni, Åbo, Umeå och Växjö) för kloka seminariekommentarer på vägen mot publiceringsdugligt manus.

Speciellt kul med det här projektet är att jag har fått samarbeta med många nya och gamla vänner. En del av den musik som jag grävt fram ur arkiven och som behandlas i texten har nämligen spelats in i Närpes av mina vänner Tobias Udd och Martin Enroth, men även slagverkaren Patrick Lax medverkar på en inspelning av Harald Hedmans velocipedmusik. Just den inspelningen blev så bra att den t.o.m. spelats i finsk radio.

Harald Hedman som skrev även en populär marsch till Helsingfors velocipedklubb har felaktigt även antagits ha komponerat Åbo velocipedklubbs marsch. Men den kan nu i och med den här studien tillskrivas dess rätta kompositör, fotografen Edvard Axelsson. Ingen stor hit kanske men man var garanterat stolt över den i Åboklubben. Marschen torde vara arrangerad av ingen mindre än Aleksei Apostol.

Mycket forskningsarbete sker i ensamhet och är långsamt: ”Du ba sitter där framför datorn och har tråkigt”, som min dotter Iris brukar säga. Ja, så är det väl. Men när saker och ting äntligen blir klara och kommer ut kan det vara bra att reflektera över den stora mängd människor som man fått ha kul med på vägen.

Vi trampar på!

Ny publikation om utgivning av idrottsrelaterad musik i Sverige

Förra veckan publicerades min ganska omfattande studie “Bland velocipedmarscher och pingpongpolkor: Utgivning av idrottsrelaterad mellanmusik i Sverige fram till ca 1939” i Svensk tidskrift för Musikforskning. Artikel behandlar i korthet utgivning av unoter med musik om och för idrott och är en del av ett större forskningsprojekt finansierat av Koneen säätiö.

Under min tid som gästforskare vid Umeå universitet lyckades jag lokalisera 85 verk av inte mindre än 65 olika tonsättare av vilka de flesta bara har publicerat ett fåtal verk. Att hitta all svensk musik med koppling till idrott är förstås en omöjlig uppgift. Min målsättning var att få ett så pass stort underlag av det här unika materialet att man kan dra vissa slutsatser av det. Eftersom jag gick in i projektet med förväntningar präglade av den finländska kontexten, där det finns rätt lite motsvarande notutgåvor med idrottstema, behöver det konstateras att den kvantitativa omfattningen av den i Sverige utgivna musiken översteg mina förväntningar med råge. Det här har varit ett långt men fantastiskt roligt projekt att jobba med och jag vill rikta ett stort tack till alla arkiv- och bibliotekspersonal, speciellt personalen vid Svensk Musik/SKAP:s arkiv.

Många av noterna jag hittat har fantastisk fina pärmillustrationer och man kan också genom dem se hur det svenska samhället förhåller sig till idrott som kulturellt fenomen men också de olika nya idrotterna som blev populära. Exempelvis cykling var speciellt populärt både bland män och kvinnor på 1890-talet och det märks även i antalet utgivna verk för cykelföreningar samt att kvinnor ofta figurerade på pärmbilderna.

En del av musiken är skriven för idrottssammanhang, t.ex. de många föreningsmarscherna- eller -polkorna samt de många OS-inspirerade verken som gavs ut kring 1912. Den officiella festmarschen skrevs av Helmer Alexandersson och kunde givetvis köpas i nothandeln. Den revyschlager som skrevs om idrott, främst boxning och fotboll på 1920-och 30-talet, har en mer humoristisk ton än den äldre musiken. Speciellt AIK kommenterades på revyscenerna men man kan även notera influenser från hejarkulturen i den klingande musiken.

Ny publikation om kvinnogymnastikrörelsens musikhistoria (1876-1939)

En ny referentgranskad artikel jag har jobbat på under en lång tid såg äntligen dagens ljus häromdagen. Artikeln heter ”Det ser ut som lek, men det är för fosterlandet.” Musiken i den finländska kvinnogymnastikrörelsen (1876–1939) och ingår i antologin Naiset, musiikki, tutkimus – ennen ja nyt (red. Saijaleena Rantanen, Nuppu Koivisto-Kaasik, Anu Lampela) en fin finländsk antologi med genusperspektiv på musikforskning.

Som namnet avslöjar så berör texten gymnastikmusikens historia i Finland och det är en stor dos rätt outforskad kvinnohistoria. Det är den tredje i raden av totalt fyra artiklar där jag belyser gymnastikmusik ur olika perspektiv. De tidigare har behandlat Helsingfors gymnastikklubbs uppvisningsverksamhet respektive Elin Kallios gymnastiksång. En sista om gymnastiksånger och sångpraktiker i den svenska idrottsrörelsens är på kommande ännu.

Hela antologin Naiset, musiikki, tutkimus – ennen ja nyt kan laddas ner härifrån eller från Suonis hemsida.

Ny publikation om musikanvändning i samband med gymnastikuppvisningar 1875-1900

En ny referentgranskad artikel såg dagens ljus strax innan jul. I artikeln belyser jag hur musik har använts inom den tidigaste idrotten, i detta fall herrgymnastiken i Finland, och ser musikanvändningen som en form av klingande idrottspropaganda. Med propaganda menas här att musiken, framförallt allt marschmusiken, ramande i gymnastiken som en fosterländsk angelägenhet och bidrog på detta sätt till spridandet av gymnastikens idé i Finland.

Artikeln heter Idrottspropagandans klingande former: Helsingfors gymnastikklubbs uppvisningsverksamhet 1875–1900 och publicerades i Finsk Tidskrift 7-8/2021. Den finns parallellpublicerad och fritt tillgänglig redan nu i Åbo Akademis publikationsdatabas. Jag hoppas artikeln ska intressera forskare med fokus på musikens kultur- och socialhistoria men också idrottshistoriker.

En annan rolig nyhet kom också häromdagen då en radiodokumentär om låten Den glider in äntligen har sänts i Sveriges radio. I programmet medverkar bl.a. låtskrivaren Peter Karlsson men också undertecknad ger lite kommentarer eftersom jag har skrivit ganska mycket om finska ishockeylåtar. Min del i programmet spelades in via länk från Jakobstad i april 2021. Roligt att programmet äntligen har publicerats. Programmet går att lyssna på här.

Ny publikation om Idrottsföreningen Kamraterna Helsingfors (HIFK) sång- och musikkultur (1897–1939)

För några veckor sedan publicerades min artikel “Texten som impulsgivare och skildrare av musikaliska praktiker. Idrottsföreningen Kamraterna Helsingfors sång- och musikkultur i historisk belysning (1897–1939)” i det sjätte numret av den vetenskapliga tidskriften Puls. Tidskriften ges ut av Svenskt visarkiv i Sverige, är Open Access och har redigerats Madeleine Modin (huvudredaktör) och Alf Arvidsson (gästredaktör).

Numret är fullspäckat att intressanta artiklar av vilken inte minst Hans K Hognestads artikel Hymner og nidviser. Fotballsangenes sosiale dramaturgi kan vara av intresse för den som är intresserad av musik och sång i idrottskontexter.

Min artikeln är förstås inte uttömmande om HIFK:s musikpraktiker men väl ett inledande inlägg i den vetenskapliga diskussionen om idrottsföreningars sång- och musikkultur ur ett historiskt perspektiv. Denna artikel berör ju uttryckligen den borgerliga idrottsrörelsen som IFK var en del av. Det finns alltså väldigt många intressant frågor kvar ännu angående exempelvis arbetarnas idrottsrörelse och de idrottsgrenar som HIFK inte hade på programmet.

En sak som jag inte kan sluta att tänka på är vem den “kände kompositör” som tillägnade HIFK en marsch år 1900 kan ha varit (se s. 108). Förslag mottas med tacksamhet. Många av kompositörerna som var aktiva då har fallit i glömska idag – inte minst de kvinnliga. År 1900 tillät HIFK ännu kvinnliga medlemmar. Det upphörde man med 1902 och man fick en sektion för kvinnor egentligen igen först 1932.

Puls nr 6 kan läsas och laddas ner på tidskriftens sida: https://musikverket.se/svensktvisarkiv/publikationer/puls/